VÄLFYLLT FÖR VINTERN

På kraftvärmeverket på Torsvik utvinns el och vär-me genom förbränning av avfall från din och min soptunna i avfallspannan och trädbränsle från skogen och skogsindustrin i trädbränsle pannan.
 

– Priset på trädbränsle ökar dramatiskt den här vintern. I vissa fall med 80 procent. Det är faktorer i omvärlden som driver upp priserna. Vi är i ett läge där vårt behov ökar på en marknad där utbu-det minskar. Men våra kunder kan vara lugna, vi har säkrat leveranserna för vintern, säger Piroz.

 

En flistugg matar takfast in virke och spottar ut flis i en stor hög.

– Vi har ett antal olika bränsleslag som vi mixar i trädbränslepannan till en fukthalt på ungefär  45 procent. Allt för att uppnå en så effektiv  förbränning som möjligt. Vi kan ha ungefär 20 procent av vårt årsbehov i lager här på vår bränsleplan.

 

Grot (grenar och toppar från avverkning) bark (restprodukt från till exempel sågverk), bränsleved (stockar som inte blir timmer eller massaved), restprodukt från sågverk), kutterspån (restprodukt från sågverk), returträ (från återvinning), sågspån (biprodukt från sågverk, möbelindustri etc) är några av de olika sortimenten i bränslemixen.

 

– Grot står för ungefär 58 procent, ved 13 procent, flis från bränsleved 13 procent och bark 8 procent.  Övriga sortiment i mindre skala, berättar Piroz.

 

Basvärmen i fjärrvärmenätet står avfallspannan för. Den går året runt. Från slutet av augusti till början av maj adderas sedan trädbränslepannan.

- Till det finns ytterligare några spetsproduktionsanläggningar ute i fjärrvärmenätet som kan elda med pellets och i enstaka fall med fossilfri olja. Men det är bara vid riktiga köldknäppar spetsanläganläganläggningarna behöver tas i bruk.

 

Trädbränslepannan står för ungefär 52 procent av den totala effekten på Torviksverket under året.
 

– Trädbränslet är ju därför väldigt viktigt för oss. Och vi kommer från en eldningssäsong där   energikrisen gjorde att i princip alla lager tömdes. Så vi går in med rekordlåga sparlager från förra säsongen. Det påverkar prisbilden, beskriver Piroz.

 

– Kriget i Ukraina ger fortsatt stora konsekvenser – dels är efterfrågan på energi hög i Europa. Sanktioner mot Ryssland gör att virke, spån och trädbränsle från Ryssland och Belarus inte kommer in i Europa. De länder som normalt hämtar sitt behov därifrån behöver ersätta det bränslet. Och blickarna riktas mot Sverige. Lägg till den rekordsvaga kronan så blir det väldigt attraktivt att köpa härifrån.

 

En annan faktor är risk för vikande volymer av sågtimmer på sågverken.  

– Mycket av virket går också på export innan det ens har sågats. Och sågas det inte här uppstår ju inte restprodukterna, sågspån och bark till exempel. Det hänger ju ihop. Och när vi pratar sågspån så är det hög efterfrågan på pellets (komprimerad sågspån) i hela Europa. Det är en rejält hård kamp om sågspånet för att tillverka pellets.  

Med dessa tuffa ingångsvärden är det alltså som Piroz blickar ut över bränslplan. Där flistuggen fortsatt matar på.
 

– Vi har säkrat leveranserna för säsongen. Men det har inte varit lätt. Och det har skett till ett betydligt högre pris än förra säsongen.
 

- Vi kan ha ungefär 20 procent av vårt årsbehov i lager här, berättare  Piroz.

FAKTA: Trädbränsle på Torsviksverket

 

Under eldningssäsongen 2022/2023 köpte Jönköping Ener gi 558 GWh trädbränsle. Det motsvarar ungefär 6 000 lastbilar med släp som passerat mätstationen. Under de mest intensiva perioderna anländer mellan 50–70 lastbilar per dag för att leverera trädbränslet.

 

Jönköping Energi har möjlighet att lagra upp till 90 GWh trädbränsle på bränsleplan. Denna kapacitet hjälper att hantera eventuella utmaning ar med transporter och logistik och säkerställer att vi alltid har tillräckligt med bränsle för vår fjärrvärme anläggning.

 

Trädbränsle är ett värdefullt fossilfritt bränsle som spelar en alltmer betydande roll i dagens strävan mot hållbar energiproduktion. Eftersom trädbränslen härrör från förnybara källor, främst biomassa från skogar och träindustrin, innebär de inte något nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären. Denna aspekt är av särskild vikt för att bekämpa klimatförändringar och minska beroendet av fossila bränslen.

 

En annan fördel med trädbränslen är att de kan fungera som ett sätt att förvalta skogar och främja hållbart skogs-bruk. Genom att avverka och använda trädbränslen på ett ansvarsfullt sätt kan man ska-pa incitament för skogsägare att odla och vårda skogar på ett sätt som gynnar biologisk mångfald och bevarande av skogsekosystem.